Unga lagöverträdare - projektplan kring uppföljning
Beskrivning av verksamheten
I januari 2007 infördes en ny lag kring ingripande mot och behandling av unga lagöverträdare. Förändringen är en fortsättning på den reform som infördes 1999 med att vidareutveckla och förbättra påföljdssystemet mot unga som gjort sig skyldiga till brott. Syftet med reformen är att förbättra möjligheterna för samhället att ingripa tidigt för att motverka att unga personer utvecklar en kriminell livsstil. Den senaste lagändringen innebär att påföljden ”vård inom socialtjänsten” får två former av påföljder med olika avgränsningar. För att överlämnas till ungdomsvård som är den första påföljden, ska den unge ha ett särskilt behov av vård eller annan åtgärd som syftar till att motverka en ogynnsam utveckling. Den andra påföljden som är ny är ungdomstjänst. Påföljden ungdomstjänst ska verkställas av socialtjänsten och består i huvudsak av oavlönat arbete med inslag av viss pedagogisk aktivitet. Innan en ungdom döms ska rätten kräva in ett yttrande och en vårdplan av socialtjänsten. Vårdplanen ska innehålla uppgifter om den unge och dennes bakgrund, tidigare åtgärder, vilka insatser och åtgärder som planeras vid ett överlämnande samt och insatsernas omfattning och varaktighet. Den vanligaste insatsen är att den unge deltar i ett påverkansprogram (BRÅ 2005:13)
För socialtjänsten innebär förändringen ett tydligare ansvar vad gäller påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst. Detta gäller särskilt kring ungdomsvården och i Sundsvall har man särskilda socialsekreterare som arbetar med dessa frågor. Socialtjänsten i Sundsvall tog kontakt med FoU Västernorrland för att få hjälp och stöd med att följa upp tillämpningen av den nya lagen och de insatser som ungdomsvård och ungdomstjänst innebär.
Kontaktpersoner
FoU Västernorrland: Eva Rönnbäck
Socialtjänsten i Sundsvall: Karin Englund
Syfte med uppföljningen
Det primära syftet med uppföljningen är inte helt fastställd ännu. Men det som hittills diskuterats är en uppföljning som hjälper socialtjänsten att svara på om de insatser som ingår i ungdomsvård och ungdomstjänst är framgångsrika. BRÅ har i ett antal studier lyft fram bristen på kunskaper kring vilka insatser som är framgångsrika så frågan är i högsta grad berättigad. Vad som kan kännetecknas som framgångsrikt måste utvecklas och bestämmas. Annat som är centralt är att beskriva vilka olika former av insatser som ges samt vem som får vad och varför. Andra frågor som bedömdes intressanta var har socialtjänsten valt rätt ungdom till rätt insats.
De frågeställningar som nämnts kan sammanfattas i följande punkter:
- Vilka är de ungdomar som döms till ungdomsvård resp ungdomstjänst (bakgrund, tidigare brottslighet, familj, skolgång mm)?
- Vilka olika insatser/åtgärder ges (omfattning, varaktighet mm)?
- Hur framgångsrik är påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst?
Avgränsning
De ungdomar man är intresserade av är de som döms enligt den nya lagstiftningen, dvs efter 2007.
Metod/Tillvägagångssätt
Berörda socialsekreterare har idag ett ansvar att dokumentera insatser, åtgärder och uppföljning. De har även en skylighet att återrapportera till åklagarmyndigheten/domstolen. De dokumentation som förs är individuell och för att få kunskap om gruppen krävs antingen att någon i efterhand granskar varje enskilt akt/ärende som därefter sammanställs eller att man gör en separat dokumentation med syfte att sammanställa på gruppnivå. Det finns för- och nackdelar med båda modellerna. Fördelarna med aktgranskningen är att det blir enklare och spar tid för socialsekreterarna, medan nackdelen bl.a. är att all önskvärd information kanske inte finns i akten och tidskrävande vid datainsamlingen. Nackdelen med att skapa en särskild dokumentationsmall är att den är mer tidskrävande i ett inledningsskede medan fördelen är att chansen att få den efterfrågade informationen ökar samt enklare datasammanställningen.
